Försäkringskassan lagrum
Vid bedömningen av behovet av stöd och anpassning för en anställd behöver arbetsgivaren ett läkarintyg som ger medicinska tillstånd för rehabilitering. Om frånvaron av en anställd är mindre än 8 kalenderdagar krävs i regel inte ett läkarintyg. Utfärdandet av ett läkarintyg ett läkarintyg kan endast utfärdas av en läkare eller tandläkare. Det är inte möjligt att överföra rätten att utfärda ett läkarintyg till ett annat yrke, till exempel en sjuksköterska eller en fysioterapeut.
Mer information om vem som kan utfärda läkarintyg finns i de frågor och svar som SKR har utfärdat. Certifikatet försäkringskassan lagrum i Webcert för läkare som är anslutna där. Den tekniska ledningen och det operativa arbetet i Webcert sköts av Inera AB. För vårdpersonal som inte använder Webcert finns ifyllda PDF-filer. Läkarintyg för sjuklöneperioden, dag 1 till dag 14, SKR har i samarbete med andra stora arbetsgivarorganisationer skapat en ny blankett för ett läkarintyg utformat för sjukperioden.
Arbetet gjordes för att ge hälso-och sjukvården tillgång till ett intyg med problem som arbetsgivarna behöver svar på vid sjukdomsuppkomsten. Intyget kallas AG-läkarintyget för löneperioden, som har flera viktiga syften: det bevisar en persons rätt att betala för patienter och ligger till grund för arbetsgivaren vid bedömningen av om en anställd har sjuklön under sjuklöneperioden.
Dagen det bekräftar en persons rätt att vara frånvarande från jobbet, och vilka uppgifter de inte ska utföra. Detta kan ge arbetsgivarens ledning om det är möjligt att anpassa försäkringskassan lagrum som gör det möjligt för en person att göra ett visst jobb. Information kan också vara viktig för en arbetsgivare i försäkringskassan lagrum rehabiliteringsarbete.
Det här är bara en sjukperiod, även om hon nekades fördelen med sjukdomen på grund av hur rehabiliteringskedjan är utformad för en viss del av perioden. Av detta följer att effektiviteten hos M. L. Under perioden som började den 1 September var hon tvungen att testas på arbetsmarknaden, vanligtvis före arbetet, och inte mot sitt vanliga jobb. Bestämmelserna i Socialförsäkringskoden bör förstås så att den tid då den försäkringskassan lagrum lider i en kontinuerlig följd av en sjukdom som minskar hans eller hennes arbetsförmåga med minst en fjärdedel är en sjukperiod.
Under perioden 26 maj, augusti, minskade hennes arbetsförmåga inte med minst en fjärdedel på grund av sådan anställning, som vanligtvis förekommer på arbetsmarknaden. Därför kan det inte antas att sjukdomsperioden i socialförsäkringspanelens mening inte kan existera under denna period. Hennes tidigare patientperiod slutade den 25 maj och den nya patientperioden började den 1 September, Det var mer än 90 dagar mellan dessa sjukperioder, så sjukdomsperioderna bör inte kombineras.
Således var hon på rehabiliteringskedjans första dag, och hennes arbetsförmåga bör utvärderas i samband försäkringskassan lagrum hennes vanliga jobb. Försäkringskassan, som kommenterat det här fallet, anser att sjukdomstiden slutar när arbetskraften inte minskas med försäkringskassan lagrum en fjärdedel i förhållande till basen för den försäkrade, där han eller hon är i rehabiliteringskedjan.
Skälen till att bestämma "frågan i det här fallet" är vad som menas med begreppet sjukdomsperiod i socialförsäkringskoden. Rättslig reglering av kapitel 27. Enligt den 2: a första stycket har den försäkrade rätt till sjukdom vid försäkringskassan lagrum sjukdom som minskar hans eller hennes prestation med minst en fjärdedel. I avsnitt 51 anges att vid beräkning av hur mycket tid den försäkrade har gjort upp arbetsförmågan i enlighet med XX, bör dagarna i sjukperioder kombineras om mindre än 90 dagar har gått mellan sjukdomsperioderna.
S. Högsta förvaltningsdomstolens bedömning av lagtexten är uppenbar - så långt det är intressant-bara att sjukdomsperioden betyder den tid då den försäkrade lider i en kontinuerlig sekvens av en sjukdom som minskar arbetsförmågan. Begreppet sjukdomsperiod har i stort sett varit oförändrat av lagstiftaren sedan det infördes i lagen om allmän sjukförsäkring. I förberedelserna för socialförsäkringsbalken påverkas inte konceptet, men i det senare förberedelserna för förändringarna i strålen anges att sjukperioden är en kontinuerlig period under vilken den försäkrades arbetskraft minskar med minst en fjärdedel på grund av stödsjukdomen.
Målet med rehabiliteringskedjan är att få fler att byta jobb när jobbet i fråga inte längre kan förenas med pågående sjukdom och att underlätta övergången till ett nytt jobb när det anses nödvändigt. För att inte motverka detta mål finns det regler för aggregering av sjukdomsperioder.Utan sådana regler innebär ännu kortare pauser mellan två sjukperioder att beräkningen av tiden i rehabiliteringskedjan kommer att börja, om det i sin tur kan leda till en hälsomässig, kommer den nödvändiga förändringen i annat arbete inte att göras.
Rehabiliteringskedjan och bestämmelsen om samtliga sjukdomsperioder syftar således till att undvika försäkrade, och de rekommenderas att byta jobb för att dra nytta av de hälsofördelar som finns trots sjukdomen. För att inte motverka detta mål måste det finnas en eller flera sjukdomsperioder baserat på den försäkrades förmåga att arbeta i sitt normala jobb.
Sjukperioden slutar med detta tillvägagångssätt endast när den försäkrades arbetsförmåga inte längre minskas med minst en fjärdedel i förhållande till hans normala arbete. Mot denna försäkringskassan lagrum drar Högsta förvaltningsdomstolen slutsatsen att sjukdomstiden innebär den tid då den försäkrades arbetsförmåga minskar till följd av sjukdom eller liknande till viss del i förhållande till hans normala arbete och det faktum att sjukpenning.
inget värde betalades. L: s transportkapacitet minskade också med minst en fjärdedel i förhållande till dess försäkringskassan lagrum drift under perioden maj-September. Under denna tid fick hon inte sjuklön eftersom de försäkringskassan lagrum förfarandena om rätten till sjuklön genomfördes mot hela arbetsmarknaden. Men som just sagts spelar denna omständighet ingen roll för frågan om hur patientens period ska bestämmas.
När M. när det gäller var hon var i rehabiliteringskedjan skulle hennes arbetsförmåga ha testats för de lukrativa jobb som vanligtvis förekommer på arbetsmarknaden. Därför måste underorganets beslut dras tillbaka och ärendet remitteras till Försäkringskassan för en ny prövning. Högsta förvaltningsdomstolens beslut upphäver lördagens beslut och hänskjutandet av ärendet till Försäkringskassan för en ny prövning.
Talmannen var justitieminister David Ankierson. Hon fick sjuklön igen den 2 September. Ändå uppgav den allmänna representanten att M. i detta fall är det obestridligt att M. Försäkringsavdelningen ansåg inte att hennes arbetsförmåga ständigt minskades så länge, men det gick perioder då hon inte var berättigad till någon sjukdom eftersom hennes arbetsförmåga inte ansågs minskas med minst en fjärdedel på grund av sjukdom.
Enligt förvaltningsrätten finns det olika sjukdomsperioder i lagen. Den allmänna representanten redogjorde inte för skälen till någon annan bedömning. För att sammanslagning av dagar under sjukdomsperioder ska ske enligt 27 Kap. Förvaltningsrätten anser att Skafferiet försäkringskassan lagrum tolkas i sin lydelse, som efter den 1 januari, nämligen att sjukdomsperioder endast ska kombineras om det har gått mindre än 90 dagar mellan sjukdomsperioderna.
Förvaltningsrätten fann således att det hade gått mer än 90 dagar sedan M. Således bör den aktuella perioden inte kombineras med föregående sjukdomsperiod. Detta innebär att M. L: s arbetsförmåga ska utvärderas i samband med hennes ordinarie arbete som vårdassistent. Överklagandet måste därför avslås.