Nötknäpparen och de fyra världarna premiär sverige

Naturligtvis är det hjältinnan och hennes kärlek som räddar hjälten! Åtgärden är enkel och tydlig: Marie Stahlbaums favoritleksak, som hon fick som julklappar, är Magic Kingdom. Nötknäpparen är en charmad man, och Maries kärlek räddar honom, och han återfår sin mänskliga form. Så denna mutter har hackats! Kompositören Pyotr Ilyich Chaikovsky, koreografen Marius Petipa och Lev Ivanov tog över den franska författaren Alexandre Dumas, en anpassning av äldres historia och skapade den odödliga baletten "Nötknäpparen".

Dumas är annars mer känd för musa än Moose King. Varje föreställning gav en otrolig publik, och historien berättades effektivt och engagerande utan ord, liksom med magisk musik och isdans. Alla barn som såg isbaletten tycktes vilja prova konståkning och balett. Även killarna - för killarna var de coolaste, vilka hopp och vilka slag de fick! Mush army med en muskot i spetsen såg ut som coola rebeller, och vilka knep de gjorde på skridskor!

Spänningen var outhärdlig-och ordet spenderades inte! Musik, kroppsspråk och dans sa allt. Det svenska intresset är inblandat i filmen: Lasse Hallstrjxxm regisserade filmen, Linus Sandgren ansvarar för fotograferingen och Gustavo Dudamel, före detta chefdirigent för Göteborgs Symfoniker, regisserade musiken. Naturligtvis är det inte första gången Nötknäpparen blir en film.

Det finns så många versioner, så det är knappast möjligt att komma ihåg dem alla! Det finns till exempel en svensk teaterversion som filmades där berättelsen om Nötknäpparen blandas med Elsa Beskous Petter och Lottes jul och Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin dyker upp i aktion. Den här versionen är riktigt bra och gör mer för att sälja det traditionella svenska julfirandet än Fanny och Alexander!

Du har redan allt! Julstämning, Magi, musik, drama. och allt är baserat på historien, så du behöver inte ta bort någonting. Men nötknäpparen och de fyra världarna premiär sverige här versionen av Nötknäpparen verkar vara förkortad, och det du har tagit bort är musik och balett. Inte allt, men detta element, som vanligtvis tar fram handlingen på ett bra sätt, skärs kraftigt ut till förmån för många besvärliga samtal, CGI-effekter, liksom CGI-Monster, politiska intriger och konflikter.

De fyra premiär sverige länderna som förekommer i fyra världarna nya titeln "The Bouncer" och "The Four Spheres" liknar något de fyra olika länderna i de nya Tingeling-filmerna. I avsaknad av fantasi skrapade Disney botten av sin idea-låda och bakade en medley av återvunna ideer, där mestadels Alice i Underlandet och berättelsen om Narnia är uppenbara inspirationskällor.

Den ska baseras på klassisk musik och Tjajkovskijs balett från Nötknäpparen, men den känns aldrig komplett. En värld som, som Clara upptäcker, aldrig ger någon verklig anledning att vila, men vi som publik antar nötknäpparen och vi köper allt som händer rätt. Filmen spelas in av ingen mindre än Lasse Hallström, med lite hjälp av Joe Johnston och passar för en Oorigene-berättelse där Clara måste besegra en ond kraft som hotar en hemlig värld, allt verkar så smidigt.

Scenografi och kostymer är filmens största kampanjer och levererar verkligen med råg. Men allt annat verkar så tråkigt; fotografering, skådespel, dialog. Allt utstrålar rutin, och actionscenerna mot slutet är några av de mest icke-faktiska jag har sett i en film i år. Keira Knightley verkar också fast besluten att spela i den utsträckning att hon nästan lyckas vila allt på ett konstigt sätt.

Dessutom bör detta förbjudas av filmer där karaktärerna upprepade gånger och hårt berättar för publiken vad som just hände.