Hur minskar träd

Dessutom hjälper långa vintrar till att hålla temperaturen under marken, vilket också gör försämringen långsammare. Detta innebär att kol inte försvinner tillbaka i atmosfären utan kan lagras under mycket lång tid. Om du går ner i marken lite, hittar du kol som är äldre än år. Det är hur minskar träd det faktum att träd tar näring, kanske den viktigaste funktionen i skogsperspektivet.

Jorden fungerar alltså både som kollagring och kraftkälla, men det finns nog en motsättning mellan samarbete och trädtillväxt, förklarar Björn Lindahl. Därför, när mycket kol lagras i jorden, försämras näringsomsättningen och träden blir sämre på lång sikt. Därför kan det inte tas för givet att hög skogsproduktion och samarbete på jorden går hand i hand. Hur minskar träd består huvudsakligen av kväve, som finns i stora mängder i jorden, främst förknippat med organiskt material, som ofta kallas humus.

För att kväve ska bli tillgängligt för träd genom deras symbios med mykorrhizal svampar måste det organiska materialet brytas ner. Då finns det en stor risk att kolet i humusen också går förlorat - antingen i atmosfären eller i grundvattnet.

Det sägs vanligtvis att kvävecykeln i våra barrskogar är relativt stängd, det vill säga en begränsad mängd kväve cirkulerar i systemet, och om mycket fastnar i marken blir det mindre i träden. Vad händer med kolen i marken när skogarna rensas? Men marken återhämtar sig ganska snabbt, och redan under den unga skogsfasen, cirka 10-15 år efter den kalla skörden, blir jorden igen en effektiv kolsänka.

Kanske till och med för effektiv, för samtidigt förblir det mesta av näringen i marken eftersom nedbrytningen stannar. En teori är att detta kan leda till sämre trädtillväxt på längre sikt, säger Björn Lindahl och fortsätter: - hur exakt påverkar detta tillväxten. Det finns en lång körtid i skogen, och om vi går tillbaka till 60 år i tiden kommer vi att vara i början av talet, och sedan började du använda en traktor.

Med andra ord finns det begränsad tillgång till fasta mätdata som kan hjälpa oss att förstå de långsiktiga effekterna av kallskörd på markens funktionalitet. Enligt Björn Lindahl är gammelskogen, som inte har använts intensivt, relativt koldioxidneutral, vilket innebär att den tappar lika mycket koldioxid som den tar upp. Gamla skogar kan fortsätta att långsamt förlita sig på kolförsörjningen i hundratals år, men slutligen kan den nå en jämvikt där skogen absorberar lika mycket kol som den avger, så att nettoflödet är noll.

Skogar har idag en enorm mängd kol i samband med levande vegetation som trädstammar. Jord-och jordlagren stöder också en stor mängd kol, till exempel består mycket skogsmark av torvlager. Ett torvlager som lätt börjar sönderfalla om träden tas bort. När hur minskar krymper och så småningom brinner eller sönderdelas snabbare än en ny skog kan växa, Ökar mängden koldioxid i atmosfären som ett resultat.

Detta bidrar till att öka växthuseffekten på samma sätt som förbränning av olja, kol och andra fossila bränslen. I en intakt eller hållbart använd skog finns det också ett visst utbyte av koldioxid, men balansen träd döda träd och ny tillväxt är på en högre träd relativt konstant. Koldioxidutsläpp från avskogning och avskogning står träd cirka 12 procent av alla växthusgaser som släpps ut i atmosfären.

Stora delar av världens skogar binder också mer kol i sina ekosystem än vad som naturligt frigörs av till exempel döende träd. På detta sätt fungerar de som kolskogar och hjälper till att mildra den globala uppvärmningen. Men forskning visar nu att detta istället kan vändas - att skogar övergår från att bli nettomottagare och istället blir ren koldioxid. Under de senaste åren har skogar i områden i södra Amazonas till exempel visat att de har börjat släppa ut mer kol.